aadu






En ensam känsla i atmosfären som omringar min kropp.
En känsla man inte kan beskriva.
Jag är trött för att lyfta på luren,
och det är för ensamt för att le.
Ingenting att sysselsätta dem tomma tankarna med.
Tankarna vandrar, och vandrar för långt.
Och utan kontroll över vad jag vill










Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0